Jag är så otroligt glad att just jag fick äran att kalla mig för din mamma.
.att jag ska få följa dig hela livet.
Att jag ska lära dig allt jag vet om livet.
Du är en sån glädjespridare som alltid ser till att alla är glada.
Du är även otroligt envis och enveten liten krabat som vet vad du vill. Envisheten kommer nog ifrån mig.
Har du bestämt dig för en sak så ska du utföra de med vare sig du får eller inte.
Det bästa du vet är att gå din mamma på nerverna. Testa dina gränsen sen skrattar du bara åt mig och jag faller oxå ut i skratt.
Tänk att jag fått se alla dina framsteg. Jag fick se dig ta ditt första krypsteg, säga ditt första ord och ta ditt första steg.
Känslan i mitt hjärta är helt obeskrivligt, jag är så stolt att jag fått vara med i alla dina hittills milstolpar i livet.
Jag är glad att jag fått vara med dig vid alla fina omgipsningar och vi har gråtit oss igenom nätter ihop där du total vägrat skenan.
Snart är det dax för dig att röntga foten, sedan operera den och även då min son så kommer mamma vara vid din sida som alltid.
Sen dagen du föddes så har du alltid varit prio ett för mig. Skulle aldrig lämna din sida. Du är den jag lever för, det är först nu jag förstår vad riktig kärlek innebär. Trodde aldrig man kunde älska en människa såhär mycket.
Du är helt underbar, glöm aldrig de!

Jag älskar dig och har gjort från första stund. Allt jag gör, gör jag för dig min älskade son. Du är en krigare glöm inte det!

Oavsett hur mycket foten viker sig när du försöker dig på att gå så ställer du dig upp igen och försöker. Du ger aldrig upp och de är något jag kommer säga till dig när du blir stor. Ge aldrig upp förens du nått ditt mål <3

Roligt att vakna upp helt utan röst. Jag har aldrig i mitt liv tappat rösten och de är sjukt jobbigt. Tji fick jag typ för att jag är en översocial människa som tycker om att prata.
Någon som sitter på något bra kur så jag kan få tillbaka min röst?

Jag är så glad, Benjamin har lärt sig att gå. Dock kryper han mycket fortfarande men han släpper taget och går mycket med. Kan ju säga att jag är en stolt mamma.
Dock sover han dåligt på nätterna å jag vet inte om de beror på att de händer mycket i utvecklingen..
Typiskt att man ska tappa rösten när man har fullt med möten hela veckan.

Känns skönt att man mår bra igen, psykiskt sätt så är jag glad och tänker inte alls lika mycket nu.
Benjamin ligger och sover och jag tar det lugnt framför Tv:n innan jag oxå ska krypa till sängs.

Har även köpt mig en ny telefon vilket känns jätte bra. Äntligen en fungerande telefon igen :)
En HTC desere eye blev det :)

Avslutar detta inlägg med en bild på mig å benji :)
Ha en bra kväll alla!

Känner rent spontant att bilden talar för sig själv. Med de säger jag godnatt...

November är slut och vi välkomnar december.
November har bjudit oss på både skratt och tårar.
Benjamin har börjat dagis och de funkar sådär, eftersom han inte klarade av att vara bortlämnad ifrån mig i 5 timmar fick vi skära ner till 3 timmar. Det går betydligt bättre.
Jag ska antagligen hoppa på en utbildning via af som sedan kommer att leda till jobb, vilket känns skönt om man kan få en ordentlig inkomst.

Benjamin har lärt sig mycket bara på denna månaden. Han har lärt sig dagisfasoner, skrika och gapa ;)
Skakar på huvudet när man säger nej. Sen är han påväg att börja gå med så nu är de bara en tidsfråga tror jag!
Iförrgår när vi bakade pepparkakor med min moster å kusin så gick Benjamin flera steg själv. Då är man stolt i mammahjärtat kan jag lova!

Jag hoppas december bjuder på lika mycket händelserika dagar son November gjort.
December består av flertal möten och även röntgen för min älskling.
Julstressen går inte heller att undvika. Jag hoppas på att jag kan få skjuts nertill Ullared så jag kan köpa en å annan julklapp till min prins.

De va lite uppdatering från oss, vet att jag skulle hålla mig borta från sociala medier, vilket jag försöker med. Men jag tänkte att mina läsare ville ha en liten uppdatering från oss, att vi lever och mår bättre än någonsin! :)
Ha en fin första december! :)

Hon är helt ovetande om att hon ska bli mamma 3 år senare.
Hon är helt ovetande att hennes liv ska förändras.
Helt ovetande om att hela hennes liv helt plötsligt ska kretsa runt ett barn och inte henne själv.
Inte vilket barn som helst utan hennes älskade son.
Helt ovetande att hon skulle bli sviken och lämnad av dem hon mest litade på.
Helt ovetande om att hon helt ensam skulle bli med sitt älskade barn.
Att hon 3 år senare skulle sitta och sakna han som alltid fanns där när livet var svårt.
"Hon" är inte vem som helst.
Hon som leker på spåret helt oberörd av vad som ska hända i livet är jag.

Att kolla tillbaka på sig själv hur man var är rätt känsligt, ännu känsligare att tänka tillbaka på hur oberörd man var.
Jag trodde aldrig i mitt liv att jag skulle sitta ensam med mitt barn. Att jag skulle vara så stark att klara de helt ensam.
Att Benjamin även föddes med peva har gjort mig mycket starkare.

Som ni märker så uppdaterar jag inte här så mycket längre.
Jag är ändå tacksam och glad att mina läsare inte sviker mig.
Men tyvärr måste jag ändå meddela att jag inte kommer att vara aktiv här. Har även börjar bli mindre aktiv på både Facebook och instagram då de händer för mycket i både mitt och Benjamins liv just nu.
Saker som jag inte kan skriva här eller ta med någon då de måste ordna upp sig först.
Därför har jag slutat vara så aktiv på sociala medier. För de som händer måste lösas först.
Vill och behöver egentligen skriva av mig om de men de får bli på ett papper.
Men tills vi hörs igen så hoppas jag att ni läsare har de bra Sålänge.

Så ska jag å Benji dra oss undan rampljuset och bara fokusera på oss två.

Vi gör olika val i vårat liv vilket kan innebära att vi tappar några vänner på vägen.
Men på denna väg så knyter vi nya vänskaper.
Men ikväll är en kväll då jag sitter och saknar gamla vänner.
Vänner som blir bekanta.
Eller är dom fortfarande vänner?
Alla går vi olika vägar i livet, jag går familje vägen eftersom jag fick Benjamin. Jag skapade/skapar nya bekantskaper/vänner på den vägen.
Medans någon går jobb vägen och skaffar sig nya vänner där.
Jag tror och hoppas och vill att vissa av dom jag tappat påvägen känner samma saknad som jag gör ikväll.

Jag visste när jag gjorde mitt val att behålla Benjamin att jag skulle tappa några på vägen. Jag har tappat flera stycken men vissa av dom var absolut inga vänner. Känner inte ens en saknad efter dem, mer lättnad!
Men vissa eller väldigt få saknar jag ibland.
När man väl får tiden att räcka till å prata med den så är de som att tiden stått stilla och man kan prata i en evighet. Men när man väl lagt på luren så inser man att de kommer ta tid tills nästa gång man hörs av.

Samtidigt som man ibland önskar att man hade kvar alla dom där vännerna så önska man även att dom kan förbi se att jag har barn och vilja umgås ändå. för det känns som att dom tycker det är jobbigt att umgås med mig för att jag har Benjamin.
Jag älskar mitt liv som mamma, de finns ingen bättre liv! Men man kan fortfarande sakna sina vänner. Om dom nu var några vänner?

Den där känslan när ännu en farsdag flyter förbi.
Mail på mail handlar om vilka fina gåvor du kan ge din eller ditt barns pappa i present.
Jag spyr på skiten!
Jag tänker inte ge han något. Vad har han gjort för att förtjäna något?
Skulle ju bara ljuga om man gav honom en present där de stod "världens bästa pappa"
Ja jag kanske låter hård, iskall och elak men de är så sanningen är.
I min familj har vi aldrig firat dom dagarna. På senaste år har vi firat morsdag men de är för att min mormor fyller år i samma veva. Så vi slår två flugor i en smäll.

Min dröm var att va två om Benjamin. En familj. Men nu är så inte fallet och de är då de gör ont i hjärtat när man ser på fb "vad ska ni köpa i farsdagpresent?"
Eller all reklam på fb eller alla mail. "Ge bort de här i farsdagpresent"
Nejtack.
Tänker inte ens gå in på detaljer hur vår relation ser ut men den är inte bra..

Jag å Benji bojkottar farsdag!
Vi ska ist ha en riktig fin mor och son dag som vi ändå annars har men på söndag ska den va ännu mer speciell! :)

Nu ska jag dricka mitt kaffe, diska, väcka Benji, käka lunch å sen dra på möte! :)
Ha en toppen dag allihopa :-*