Fick ett samtal idag med positiva besked.
Jag skrev in mig på vikariebanken för nån månad sedan. Idag ringde dem och var väldigt intresserade av att träffa mig.
Så nu ska jag bara skicka efter ett utdrag från belastningsregistret sen skulle jag återkomma till dem.

Okej att de "bara" är ett vikariejobb men de är ju bättre än ingenting och man får pengar. Så känner jag. Sen har jag ju jobbat eller ah praktiserat med barn på olika förskolor i hela mitt liv och jag trivs med de.

Känns skönt att efter alla tråkiga besked med Benjamin så kommer de ärligen ett positivt!
Jag som gått igenom så sjukt mycket äntligen kan få rätsida på mitt liv. Passar ju bra att jag hinner skola in Benjamin på dagis med innan jag hinner få utdraget :)

Sen kan jag bara ge fingret åt alla som inte trott på mig att jag kan få jobb. Åt alla som trott att jag skulle leva på bidrag hela mitt liv.
Jag har haft de tufft men nu börjar de vända åt mitt håll.

Håll tummarna för mig! :)

Det gör ont i mitt hjärta. Jag har alltid haft de i mitt bakhuvud att de kanske kommer att behövas men jag trodde vi skulle få slippa.
Vad pratar jag om?
Ja Benjamins hälsenor.
Han har alltid svarat bra på behandlingen och därför har läkarna vart osäkra på om hälsenorna vart för korta eller inte.
Nu visar de sig att på höger fot så är hälsenan för kort.
Så nu ska vi få en mer utvriden skena till den foten sen dagen innan julafton så ska foten röntgas.
Sen blir de antagligen en hälsensoperation innan sommaren.
Hälsenan kommer då att förlängas.
Jag försöker tänka positivt men att ens ettåring ska behöva genomgå en operation gör så fruktansvärt ont!
En ettåring ska inte ligga på ett operationsbord, ha gips. Livet är orättvist.
Nu tänker ni, de kunde vart värre: ja de hade de kunnat å jag är lycklig att han "bara" har fel på fötterna. Men de gör ont att se sitt barn behöva genomgå något sådant.

Denna veckan har de bara vart regn, regn och åter regn.

I onsdags var vi och hälsade på dagis. Det gick super bra. Tror inte de kommer vara några som helst problem för Benjamin. Tråkiga lokaler dock men förhoppningvis ska de bli nya till våren.
Berättade om Benjamins peva, domnar ju hört talas om de men aldrig haft något barn som haft de. Så en av pedagogerna kom med ett jätte bra förslag att dom ska börja med gymnastikövningar. Det är ju jätte bra för hela gruppen och Benjamin slipper känna sig "speciell".
Så en vecka hemma till för min prins sen så startar inskolningen!

På måndag så ska vi till Göteborg (igen). Tredje gången denna månaden *suck*.
Denna gången ska vi träffa en annan läkare. Varför vet jag inte. Men spekulerar i om de kan vara för att Benjamin går på tå och den läkaren kanske är mer insatt på barn som går på tå?
Jaja, de återstå att se på måndag. Skenorna funkar bättre än någonsin vilket är otroligt skönt :)

Det har hänt en konstig sak denna veckan med som jag helst inte vill skriva öppet om.
En sak som gjort mig förvirrad. Men vem vet. De är ju nya tider nu. Kanske funkar de bättre nu.
Det återstår helt enkelt att se vad tiden utvisar.

Ikväll ska Benji till sin mormor medans jag ska hem till min bästa vän, sedan blir de utgång för en gång skull :)
Är faktiskt nervös! Men de är nog för att jag inprincip aldrig går ut och roar mig, jag håller mig helst hemma i min trygga Borg ;) hahah!

Nä nu ska jag å Benji käka frulle innan vi går ut en sväng i detta skit väder :)

Ha en bra dag allihop!

Jag går spänner mig hela dagarna, hjärtat i halsgropen. Shit va jobbigt att ha barn!
Benjamin klättrar inprincip på allt! Man ser bara hur olyckan i vitögat. Hur olyckan kommer att ske men den gör de inte!
Jag kan inte lämna honom för en sekund. Igår klättrade han upp i min säng (via sin säng antar jag) så hör jag bara att han ropar på mig då håller han i sig i fönsterbrädan för att inte ramla ur sängen. Hjärtat i halsgropen...
Sen gick vi och la oss för att vila senare på eftermiddagen. Antog att han sov så gick och skulle hämta en sak när jag hör ett duns. Då jag han ramlat ur sängen...
Men de gick bra som tur var.
Har börjat få spänningshuvudvärk oxå för att jag aldrig kan slappna av.

Jag och min heffaklump <3
Idag vaknade nog Benji på fel sida. Han är jätte grinig och gnällig. Hoppas bara det går över för idag ska vi besöka dagis :)
Spännande och se hans reaktion när de är många barn :)
Sen blir de hem och städa, imorn ska vi tvätta.

Ha en bra dag allihopa! :)

Då var det dax för underhållsstödet att höjas.
Hela 300kr ska de höjas med. Jag tycker det är på tiden att de höjs med tanke på att de inte höjt på jätte många år och ekonomin går lixom inte ihop när man kollar i affärerna där allt höjs men inte ekonomin?
Jag har alltid vetat att de är dyrt att ha barn men när jag gick in ch kika vinteroverall till Benji fick jag en chock! 1000kr minst för en bra overall.
Eller ah 800kr på kappahl/Lindex m.m
Sen ska dom ha skor på på de, Benjamin kan ju inte ha vilka skor som helst så dom skorna jag hittade som va bra märke och han fick ner foten i kostar 600kr
Plus mössa, halsduk, vantar, fleecekläder, regnkläder och Gud vet allt.
Det är bara i klädväg för ett underhåll och barnbidrag ska ju täcka barnets boendekostnad, mat, hygienartiklar och allt annat som hör till.
Så de är på tiden att ekonomin förändras!

Nej jag har inte skaffat barn för bidragsdelen. För man blir inte rik av dom pengarna och man hade haft bättre ekonomi utan barn. Men ska vi ändå ha bidrag i Sverige så är de på tiden att de höjs och följer med när affärenern höjer allt annat.

Vad tycker ni om att de ska höjas? För och nackdelar? :)

Nackdelen är nog för den drabbade personen, i mitt fall sonens pappa. Alla har inte råd att betala de som redan är men sen känner jag att dom ska oxå få känna på att de kostar att ha barn. 1200 är ju ingenting att betala när man har barn. De kostar ju mer än så.
Dock är jag rädd för alla bråk som kommer att bli när denna höjning ska ske. Haft bråk om underhållet som redan är lixom.

Tänk att älska en person du vet att du inte passar ihop med.
Så har jag de och har haft en lång tid. De gör så fruktansvärt ont att älska en person, veta innerst inne att du hade kunnat spendera hela ditt liv med den personen men ni passar inte ihop.
Ni är väldigt lika samtidigt som ni är fruktansvärt olika. Ni har olika åsikter och meningar om livet vilket gör att ni krockar. Ni har svårt att kommunicera.
Den känslan är oerhört jobbig att ha.

Idag ska jag bannemig städa här hemma dock är de väldigt svårt då Benjamin kryper efter och skriker, gapar, klättrar på benen, river ut alla saker igen.
Funderar på att möblera om i Benjis rum så jag får plats där inne med. Tills dom tätat min balkongdörr samt tapetserat om. För shit vad de drar kallt här inne!
Men vet inte hur jag ska möblera på bästa sätt där inne.
Sen leker han ju knappt där inne om inte jag är med så då kan min säng ändå stå där inne ett tag iallafall.
Kommer ju ändå behöva ställa in den när dom ska tapetsera här :)

Nervös mamma inför dagis start!
Massa frågor snurrar i huvudet. Tänkte ringa dom och bestämma ett möte och prata om inskolning samt Benjamins fötter. Frågade i gruppen på fb om man behövde nämna de för dagispersonalen och de tyckte dom :)
Då kan ju även dom se om de sker någon förändring med hans fötter :)
Vad ska man mer tänka på inför dagis starten? Måste köpa skor så fort pengarna kommer in, just nu har han bara tennisskor men iofs så går han ju inte ännu så vet inte hur de blir då?
Va ska man mer tänka på? Får ju inte så lång tid på mig att tänka och fixa 2 veckor innan starten får vi reda på att vi fått en plats.

Idag ska vi utföra alla ärenden som inte blev av igår. Imorn bär de av till Götet och hämta ut hans nya skenor :)

Tänk att ett besked kan göra så mycket. Man blir både glad samtidigt som ångesten smyger sig på. Liten blev helt plötsligt jätte stor.
I november ska min pluttis börja dagis. 15 timmar i veckan tänkte jag eftersom jag ska vara arbetssökande men ändå! 15 timmar i veckan utan min plutt!
Men jag vet att han behöver det, han börjar tycka de är tråkigt att bara leka med mammsen nu, sen är han oroligt intresserad av andra barn.
Det kommer säkert gå jätte bra men de känns i mammahjärtat! Men nu ska jag kämpa på min karriär för att min son ska få en uppväxt jag aldrig fick.
Jag är så otroligt stolt över honom! Mitt älskade hjärta! <3