Är jag inget du vill ha?

Var det dej som jag älska?!

Jag har så många frågor, dom du inte vill svara på.

Du säger att du älskar mej, att du vill förstå.

Inte lätt för mej, när det var du som dissade mej.

Jag gjorde vad som helst, men kan ändå inte hata dej.

Även fast jag vill, men känslorna är svåra.

Jag kommer aldrig kunna glömma att det var du som såra.

Du knäckte mej på mitten och brände upp min tro.

Att du dissa på sms är det de du kallar mod?

Säg mej, vem är jag för dej och vem var jag för dej?

Du fucka upp allting och gick vidare utan mej.

Tillbaks på ruta ett, du slängde mej tillbaks.

Fast jag gjorde allt är jag inget du vill ha.

Vi höll ihop, du sa du älska mej men känns bara som skitsnack efter att du lämnade mej.

Hällde salt i mina sår och vet inte vart jag står när du valde att gå utan att säga hejdå.

Jag nämner inga namn för du vet ändå vem du är och att hänga ut dej i en text det är du inte värd.

Efter allt som du har gjort säg mej vart har du hamnat?

Och hur långt kommer du att komma om det är såhär du handlar?

Du har förstört så mycket för mej efter det som du har gjort..

Vem försökte jag lura, jag visste hela tiden, 
har ju lärt mig att va ensam, sånt e livet,
ingenting, e som det ska längre, 
rasar ner igen och blundar för det som händer. 
det går aldrig bra när man satsar allt man har, 
man går in för en sak och blir lämnad kvar,
för det e över nu och jag känner mej krossad, 
allt går i bitar så fort jag börjar hoppas, 
du finns kvar inom mej, 
det gör ont när jag tänker på det fina som vi hade som du aldrig våga satsa på, 
i mina ögon var du underbar helt klart bäst, 
och när vi låg där i sängen, fan det kändes perfekt, 
hur kan det sluta såhär, 
när jag vet att det finns chanser, 
så släpp mej inte nu och låt mej falla över kanten, 
skit i vad dom säger och lyssna till dej själv, 
för om jag kunde skulle jag ge hela världen till dej.

Varje gång jag såg dej blev jag alltid lika glad, 
jag önskar att du fick mej känna så varenda dag, 
snälla ge mej chansen som du vet att jag är värd, 
jag har en dröm i mitt huvud, och det slutar ej såhär, 
jag ber dej om en sak men förstår om det är svårt, 
men förstör inte det som en gång varit vårt, 
det var en kort period, men det betydde ändå,
och nu ger jag dej tid utan att veta hur det går, 
vet du hur stolt jag var när vi höll handen tillsammans,
det var du å jag fast det kunde vart nån annan,
jag blev lyckligast i världen varje gång jag såg dej le, 
nu tappade vi allt fan alla vet hur det e, 
att ge av sej själv, fast man ändå vet hur det blir, 
man fejkar sin lycka och sen skiter man i't, 
men med dej var allt på riktigt, ingenting var fel förutom att 
jag inte dög och blev sårad en del.

Du kom som en vind, du va som en prins, 
du försvann en dag, 
kommer aldrig att bli min, 
såren läker med åren, det har dom gjort förut,
du ska veta att jag saknar en bit och det är du....

Att höra om henne, ja de gör så jävla ont. Jag trodde inte ens du kunde göra något sånt. Efter alla dessa dagar som vi delade tillsammans, så högg du mej i hjärtat och gav de snabbt till någon annan. Kan inte klandra mej själv för jag är kär och det är faktiskt bara ditt fel att det nu blivit såhär. Alla känslor som jag bär, är dom falska eller äkta? Trodde att jag äntligen funnit mej den rätta. Jag saknar dej som fan, kan du inte förstå? Fattar du inte hur dåligt du får mej att må?
Tänker ofta tillbaks på stunderna på oss men som alla andra säger så är det ju förstås. Att människor som du, dom kan inte ändra på sig. Jag borde ha insett de, och jag borde ha sagt nej. För mitt livs största misstag var att lita en gång till. Men de är oftast så att hjärtat går dit hjärtat vill..
Allt som jag vill är att ha dej intill, saknar dej så kan du inte förstå?
Någonting saknas, någotkänns fel. Inom mej så saknas de en del...

Att jag är speciell var det bara nåt du sa
jag undrar varför det blev som det blev
jag tänker varje dag om jag gjorde något fel
vad kunde det ha varit?
jag gjorde allt mitt bästa men det blev ändå som vanligt
samma sak igen, ramlar ner och blir besviken
det kanske är bestämt att jag ska va ensam och liten
men du var en sån person som jag verkligen trodde på
men det sluta inte bra för du hade någon annan
så nu sitter jag här ledsen och sårad som fan
varför släppte du mig när du vet att du kan
Vi kan klara allt tillsammans vi kan prata om allt
har inte känt så här förut och du vet att det är sant
vill höra dom orden att du känner samma sak det kanske inte händer
men jag hoppas varje dag det sägs att hopper är det sista
som lämnar människan så jag har kvar hoppet om att vi hittar varann..

tänk om livet har en mening men jag tvivlar på de nu
för jag trodde nästan på att min mening var du
men jag trodde väll fel ja det visar väll sig kanske
kommer det en dag då du kommer tillbaks till mig...
 

Det händer verkligen saker hela tiden.

Ända gången jag hinner tänka de är när jag är ensam.

Jag hänger inte ens med i mina egna svängar längre.

Vet inte vad jag håller på med.

Men de är sån jag blir när jag själv mår dåligt.

De kanske inte märks på mej eftersom jag tar på mej masken och låtsas må bra.

Men innerst inne mår jag inte jätte bra, jag kan inte säga att jag är nere på botten för de är jag inte.

Men jag saknar dej och de kan ingen ta ifrån mej.

Tro det eller ej men du är den bästa jag haft, hur ska jag kunna gå vidare?

Jag älskar dej och det kommer jag alltid att göra, du gjorde/gör mej stark.

De är din förtjänst att jag kan stå upp för mej själv.

Det kommer inte bli en lätt period men jag är tvungen att gå vidare.

Jag har mina vänner det är tack vare dom jag pallar.

Jag hittar på saker hela tiden för att slippa tänka.

Jaja nu har jag fått ut lite av att skriva här ska inte deppa ihop totalt jag ska ta tag i mitt liv.

Jag ska visa att jag är bättre än dej för det vet jag att jag är!

Japp sitter här och tänker.

Lätt hänt att man gör de.

Mina vänner frågar varför jag ens va tsm med dej.

Jag vet inte vad jag ska svara, för dom känner inte den killen jag lärde känna.

Du var svår att lära känna men jag vet hur du funkar även om du inte tror de.

Men jag vet med mej att jag är så mycket starkare utan dej.

Känner mig så ensam, så liten och svag
Kan inte nå dig när jag vill, behöver dig i min vardag
En sak jag undrar - Varför kunde du inte stannat kvar?
Drömmer mig bort, jag saknar dig och allt vi hade.

Du var den bästa, du var den enda
Du var så trygg och nåt sånt här fick inte hända
Jag trodde att du hade samma känslor för mig
Men nu vet jag, att jag är starkare utan dig.

Jag litade på dig men du gav mig bara svek
Allt jag nånsin ville ha, var din kärlek
Jag öppnade mitt hjärta å lät dig komma nära
Mitt misstag...

Ångrar att jag kämpade, ångrar allt jag gav
För i slutet av sagan blev de jag som stod ensam kvar
Vill inte minnas dig men kan inte glömma helt
För i mitt hjärta finns du kvar i all evighet...