2013 börjar lida mot sitt slut. Jag kan faktiskt med ärlighet säga att de har varit det bästa året hittils.

1 Januari flyttade jag äntligen hemifrån.
19 Januari fick jag min älskade och finaste Sessan buuus <3

Den 26 Januari plussade jag på stickan och fick reda på att jag var med barn.
Coolaste känslan jag någonsin varit med om.

8 Maj så fick jag reda på att de var en liten Benjamin jag väntade.
Min längtan blev bara större för varje dag som gick!
Det häftigaste jag någonsin har varit med om, vänta mitt barn!

Den 2 Oktober så kom min son äntligen ut. Efter mycket kämpande, då min graviditet var väldigt jobbig. Min förlossning gick hur lätt som helst säger mamma för den tog 10,5 timme från första värk tills han kom ut. Men de obehagligaste var krystvärkarna och det var dom som var jobbigast.
Men han kom ju ut iaf :)

När Benjamin var 2 dagar gammal fick vi reda på att han hade klumpfot, att han skulle börja sitt liv med gips.
Den dagen gick hela världen i kras för mig. Jag visste inte vad klumpfot betydde och dom förklarade inte jätte mycket heller mer än att han skulle ha gips ett antal veckor och sen någon konstig skena. När jag googlade på skenan så såg den hemsk ut, skulle min älskling ha en sån? Usch nej vill inte!
Klarade inte av att vara kvar på bb, dom ville inte skicka hem oss för dom ville ha koll på Benjamins nygipsade fötter så inte gipset satt för hårt.
Efter mycket snack med läkare och barnmorskor så fick jag permission men bara om jag åkte hem till mamma.
Allt var bättre än att stanna kvar på bb..

Året har ju faktiskt inte bara gett mig glädje utan mycket tårar oxå.
Tårar för att graviditeten var så himla kämpig, många ggr jag ville ge upp.
Tårar för att jag blev sårad av en kille jag verkligen tyckte om.
Tårar för att jag förlorat massa vänner.
Tårar för att de vart alldeles för mycket drama här.
Men på något sätt så har all glädje vägt upp tårarna.
Tårarna har inte spelat någon roll, jag har rn fin lägenhet, en fantastisk son, en underbar katt och snart en misse till.
Så jag klarar mig gott och väl :)