Nu ska jag sluta fega mig och vara så jäkla snäll! Dax att gå den hårda vägen så de blir någon ändring någon gång.
Väntar ett telefonsamtal innan jag börjar. Jag orkar inte ha det såhär längre.
Nu ska även h*n få reda på de, jag vill ha samma svar från h*n som jag får utav dig, så nu kan du inte ljuga mer om du nu gjort det.
Det går till en viss gräns med mig men när jag tröttnar och aldrig ser en förändring då blir jag inte rolig. Vi har kommit dit nu.
Så bara för dig att krypa till kprset och stå för dina val och de du säger!

Jag är trött på att leva i en lögn där allt ska verka perfekt. Det finns ingen som har ett perfekt liv. Men de ska alltid framstå som de via nätet och har man inget perfekt liv så blir man nerklankad?
Sen finns de dom som framstår som helt perfekta men i själva verket har de skit dåligt, vad gör dom människorna? Jo dom klankar ner på någon annan så den ska falla med dom till botten.
Ta tag i ditt liv och skit i hur andra lever!
Jag bryr mig inte ett dugg om hur du lever, de är du som har valt att leva som du gör, inte mina problem.

Jag kan med ärlighet säga att mitt liv är inte perfekt, jag är lättlurad. Så därför blir jag sårad ofta. Jag är ensamstående, i mina drömmar så såg inte mitt liv ut såhär. Men nu är det som de är och de är bara att acceptera och leva efter det. Vissa dagar orkar jag inte städa. Men jag tar alltid hand om Benjamin. Ibland är jag och Benjamins pappa bästa vänner andra gånger har vi inte samma åsikter och de slutar med att vi blir sura och inte hörs av på ett tag.
Jag träffar en kille (som vän) som jag blivit sårad utav. De svider än idag men oavsett så stöttar han mig, kommer med råd och ger mig ett bra stöd och en bra vänskap.
Vissa dagar känns allt underbart att vara ensam med Benjamin vissa dagar känns skit och jag önskade vi var 2.

Jag är skit orolig över nästa återkontroll av Benjamins fötter, skenan funkar inte som den ska. Jag får inte i hälen helt, han skriker igenom nätterna tills skenan åker av då jag inte orkar mer. Hans ena fot börjar vinkla sig inåt. Men vad ska jag göra? Jo leva efter hur det är. Jag klagar inte. Det är som de är lixom. Ni som inte har barn som är födda med detta problem har inte en aning om vad jag pratar om. Det är skit lätt för er att sitta och säga att de "bara" är att ha skenan på ändå, det är inte så bara när detta har vart ett problem i 2 månader. Man orkar inte.

Idag är en dag med mycket tankar och funderingar. Jag är trött på alla människor runt omkring mig. Trött på lögner och svek.

[Bild]