Jag är så kluven, känns som att jag går i bitar snart. Många tankar fick jag efter mötet igår.
Jag förstår inte hur jag ska kunna sitta med en människa och försöka sammarbeta med denne när denne ändå inte bryr sig ett skit.
En människa som kommer att printa in i min hjärna att "jag bryr mig visst men du försvårar allt" som kommer sätta sig som något offer.
Usch vad arg jag blir bara jag tänker tanken. De är inte ett dugg synd om dig. Du har gjort dina egna val och jag kan inte hjälpa att du gjort fel val i livet.