Detta året har visat mig många motgångar men att jag är starkare nu än vad jag någonsin varit. Det har varit en känslomässig bergochdalbana som inte alltid har varit lätt.
Året började både bra och dåligt. Jag hade allt man kunde önska sig (nästan)
Jag hade min son, hans pappa och killen jag älskade. Tiden gick och killen jag älskade gjorde ett val jag inte riktigt var nöjd med.
Benjamins pappa dök upp lite som gubben i lådan och jag började en utredning på solhem som sedan visade sig att jag hade en diagnos. Borderline kallar dem den. En diagnos där man ej kan styra sina känslor och dom är som en bergochdalbana. Jotack de har jag vetat länge.
Jag och killen va ändå efter allt vänner. Vilket kändes både bra och dåligt.
Jag och Benjamins pappa började bråka allt mer och jag började gå på terapi uppe på solhem.
Vilket har gett mig en del. Va inte långt ifrån att jag tänkte hoppa av men jag kämpade vidare och de har ju faktiskt gått bra.
Benjamins pappa började komma regelbunden och framtiden såg ganska ljus ut.
Benjamin fyllde år och lärde Sig gå. Han började på dagis vilket va jobbigt för honom då han bara klarade av att va ifrån mig en liten stund. Vi fick alltså dra ner på timmarna. Innan jullovet så gick de väldigt bra och han trivs :)
Benjamins pappa slutade komma och nu lever vi ensamma. Han gjorde ett val. Ett val jag inte är helt nöjd över kanske men så får de vara om de är så han vill ha det.
Mycket känslor men jag försöker förtränga dem, inte alltid så lätt.
Killen och jag är fortfarande vänner och ses. Om de är bäst så, ja de vet jag inte riktigt då jag även där försöker stänga ute känslorna.
Vi fick även reda på i slutet av detta året att Benjamins högra hälsena är för kort vilket innebär en operation. Även där är de blandade känslor. Jobbigt som fan att tänka på så försöker ta varje dag som kommer. Väntar bara på samtal att dem bokat in honom. Nerverna är på utsidan.

Så som ni förstår så har det inte vart lätt. Just alla stunderna med Benjamin. Dem har inte vart lätta att klara av ensam. Men jag har klarat de och jag är stolt! Jag har världens finaste son och de slår allt annat. Vi har en fin bostad efter alla bråk med gamla hyresvärden som slängde ut oss. Vi har mat på bordet varje dag resten sköter jag fullständigt i just nu.
Jag hoppas att året som kommer, kommer ge oss många fina minnen istället för alla bråk som vart detta året.

De va en liten summering av vårat år, hoppas ni ä är nöjda :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vet att jag inte skrivit och uppdaterat som jag lovade men varit mycket de senaste. Jobbat och slitit och försökt få ihop dagistider och allt annat man måste göra i vardagslivet. Nu ska jag jobba 2,5 vecka ute i fristad vilket betyder tidiga morn...

Igår fyllde jag hela 24år, nästan så man får lite åldersnoja. Känner nog inte som 24 snarare 20. Men de kanske är för att nu finns de ju ingenting att längta till längre. 15-köra moppe, 16- övningsköra, 18- krogen, ta körkort och köpa cigg och sen 20...

Benjamin var helt överlycklig över att få åka till farmor igår, dem skulle hem och måla ägg, ha påskäggsutdelning och göra massa mysigheter! Nästan så man blir avis själv, men de känns så tryggt att lämna över honom till farmor för där vet jag att ha...

Jag fick upp en bild på timehop, som fick mig att tänka tillbaka. Jag som bara skulle ha en katt, de räckte med Sessan för hon va/är speciell. Henne kunde man ta med sig vart man ville. Hon sov alltid tätt intill mig, när hon va kattunge så skulle ja...

Godmorgon alla glada! Idag vaknade vi inte upp av solsken, tråkigt med regn men det behövs väll det med. Hoppas bara inte de är långvarigt! Så var de långfredag och våffeldagen, vi är utbjudna på våfflor hos min mormor så de ska bli mysigt att å...